Därför har norrskenet olika färger
Norrskenets färger kommer från atomer och molekyler i den övre atmosfären, som var och en lyser på sin egen våglängd när de träffas av energirika partiklar.
Grönt
Det välbekanta gröna kommer från syreatomer på ungefär 100–250 km höjd, som strålar på 557,7 nanometer. Det är norrskenets ljusaste färg och den som våra ögon är känsligast för på natten.
Rött
Syre högre upp, över cirka 250 km, strålar djupt rött ljus på 630 nanometer. Det är svagare och tar längre tid att uppstå, och det är det som människor långt från polen ofta ser under stora stormar: ett rött sken högt över horisonten, eftersom den gröna nedre delen ligger under deras horisont.
Rosa, blått och lila
Molekylärt kväve ger blått och violett ljus och, vid nedre kanten av ljusa, snabbrörliga draperier, en rosa eller magentafärgad bård. Färgerna är starkast vid intensiv aktivitet.
Därför ser kameran mer
I svagt ljus använder ögat stavarna, som inte uppfattar färg särskilt bra. Ett svagt norrsken kan se grått eller mjölkigt ut för ögat medan en kamera, som samlar ljus i flera sekunder, fångar ett klart grönt. Starka norrsken har tydliga färger även för ögat.
STEVE och andra märkligheter
STEVE är ett smalt lila-vitt band, ibland med gröna strimmor som liknar ett staket (”picket fence”), som syns på lägre breddgrader än den vanliga ovalen. Det beskrevs med hjälp av amatörforskare 2016–2018 och uppstår inte på samma sätt som vanligt norrsken. Protonnorrsken, en annan typ, är brett och diffust och oftast för svagt för att ses med blotta ögat.
Senast granskad 15 oktober 2026