Norrsken: myter och fakta

”Det måste vara riktigt kallt för att det ska bli norrsken”

Kylan har ingenting med norrskenet att göra. Norrskenet uppstår 100 kilometer upp eller mer, långt ovanför allt väder, och styrs helt av solvinden och jordens magnetfält.

Myten har ändå en logisk grund. Kalla nätter är ofta klara nätter, eftersom det är molnen som håller kvar värmen. Så när det är −30 °C i Jokkmokk är himlen ofta klar, och då ser du norrskenet. Det var kylan som syntes, inte orsaken.

”Norrsken syns bara mitt i vintern”

Norrskenet finns året runt, men i Sverige behöver du mörker för att se det. I Norrbotten kommer det tillbaka i slutet av augusti, och september och oktober är ofta utmärkta månader. Kring dagjämningarna i mars och september är aktiviteten dessutom statistiskt något högre än mitt i vintern.

Januari har långa nätter men också mest kyla och ofta långa perioder med moln. Den bästa månaden beror på var du är och vad du vill göra. Reseplaneraren visar historiska chanser per ort och månad.

”Man måste åka till Kiruna”

Kiruna och Abisko är pålitliga, men inte de enda alternativen. Gällivare, Jokkmokk och Luleå ser norrsken vid låg aktivitet, och längre söderut syns det regelbundet i Umeå och Östersund. Även i Mälardalen blir det några tillfällen per år under aktiva perioder, om än oftast lågt mot norr.

Det som skiljer är frekvensen. I Abisko räcker Kp 0 för norrsken mot norr, i Stockholm behövs ungefär Kp 3 och i Malmö Kp 5. Men det är samma norrsken.

”Det knastrar när norrskenet är starkt”

Det här är en av de äldsta berättelserna i Norden, och den är svårare att avfärda än man kan tro. Många har beskrivit sprakande eller knastrande ljud under starka utbrott. Länge ansåg forskare att det var omöjligt, eftersom norrskenet ligger för högt för att ljud ska nå marken.

Forskning i Finland har registrerat svaga knäppande ljud under geomagnetisk aktivitet, och en förklaring som föreslagits är elektriska urladdningar i ett lager av luft mycket närmare marken. Frågan är inte helt avgjord, och ljuden är i så fall mycket svaga. Hör du något en stilla natt är det inte omöjligt, men det är sällsynt.

”Vissla inte åt norrskenet”

I samisk tradition har man på flera håll sett norrskenet, guovssahas på nordsamiska, med respekt och försiktighet. Det finns berättelser om att man inte ska vissla, vinka eller retas med det, eftersom det då kan komma ner och ta en. Barn fick ofta höra att gå in när norrskenet var starkt.

Det är inte fysik, men det är en levande del av kulturen i norr. Ser du norrsken tillsammans med samiska värdar eller guider är det en tradition värd att respektera.

”Norrskenet ser ut som på bilderna”

Inte alltid. Kameror ser färg i mörker och samlar ljus under flera sekunder, ögat gör inget av det. Svagt norrsken ser för ögat ut som ett grått eller vitaktigt moln. Många turister i Abisko tror att det är just moln tills någon visar en bild på mobilen.

Starkt norrsken är däremot fullt synligt i färg och rör sig snabbare än någon bild kan visa. Under en substorm kan hela himlen pulsera och skifta i några minuter, något stillbilder sällan fångar.

”Fullmåne betyder inget norrsken”

Månen påverkar inte norrskenet, bara hur lätt du ser det. Svagt norrsken bleks, men starkt norrsken syns gott och väl även vid fullmåne. Många fotografer tycker till och med att månljus på snötäckta fjäll ger bättre bilder.

”Norrskenet är reflexer från isen eller sillstimmen”

Förr fanns många förklaringar till ljuset på himlen. En idé som spreds i Europa var att det var solljus som speglades i polarisen. Andra kopplade det till stora fiskstim i havet. Inga av dem stämmer, men de visar hur svårt fenomenet var att förstå innan man visste något om solvinden.

Den riktiga förklaringen kom först kring 1900, bland annat genom den norske fysikern Kristian Birkelands experiment med elektroner och en magnetiserad kula. Han förstod att partiklar från solen leds in mot polerna av jordens magnetfält, och fick rätt långt senare när satelliter kunde mäta det.

”Hög Kp betyder norrsken”

Kp är en global siffra. Den visar hur störd jordens magnetfält är, men inte om det är klart där du är eller om stormen pågår medan det är natt hos dig. Det händer att Kp 7 kommer mitt på dagen i Sverige. Moln, mörker och timing är minst lika viktiga.

”Norrsken är farligt”

Själva ljuset är helt ofarligt. Starka geomagnetiska stormar kan däremot störa satelliter, GPS, radiokommunikation och i värsta fall elnät. Under Halloweenstormen 2003 orsakade de ett kortare strömavbrott i Malmö. För dig som står och tittar är det enda som kan skada kylan och vägen hem.

Vanliga frågor

Kan man höra norrskenet? Det finns många berättelser om knastrande ljud, och forskning har registrerat svaga ljud under geomagnetisk aktivitet. Men orsaken är omdiskuterad och ljuden är i så fall mycket svaga och sällsynta. De flesta norrskensnätter är helt tysta.

Är norrskenet starkare när det är kallt? Nej. Kalla nätter är oftare klara, och därför ser man mer norrsken då. Själva norrskenet påverkas inte av temperaturen vid marken.

Varför ska man inte vissla åt norrskenet? Det är en samisk tradition som uttrycker respekt för norrskenet. Enligt berättelserna kan det annars komma ner och ta den som visslar.

Syns norrskenet bara i norra Sverige? Nej, det syns i hela landet under kraftiga stormar, som i maj och oktober 2024. Men i Norrbotten är det en vanlig syn, söderut en sällsynt händelse.