Norrskensordlista

Orden i prognosen

Kp-index: ett mått på hur störd jordens magnetfält är under en tretimmarsperiod, från 0 till 9 i tredjedelar. I Kiruna räcker Kp 0 för norrsken i norr, i Stockholm behövs ungefär Kp 3.

Kp-steg: indexet anges i tredjedelar, till exempel 4+, 5− och 5o. 5− ligger alltså strax under 5 och 4+ strax över 4.

G-skalan: NOAA:s skala för geomagnetiska stormar. G1 motsvarar Kp 5, G2 Kp 6, G3 Kp 7, G4 Kp 8 och G5 Kp 9.

Geomagnetisk storm: en period då jordens magnetfält störs kraftigt, i regel från Kp 5 och uppåt. Det är då norrskenet når södra Sverige.

Solvind: den ström av laddade partiklar som solen hela tiden skickar ut. Normalt 300–400 km/s, under stormar 600–800 km/s eller mer.

Bz: den nord-sydliga komponenten av solvindens magnetfält, mätt i nanotesla. Negativt Bz, alltså sydligt, släpper in energi i jordens magnetfält och är det tydligaste tecknet på norrsken inom kort.

Bt: den totala styrkan på solvindens magnetfält. Ett högt Bt ger mer potential, men det är riktningen, Bz, som avgör om den används.

nT, nanotesla: enheten för magnetfältens styrka i prognoserna. Bz på −10 nT är kraftigt, −2 nT svagt.

Täthet: antalet partiklar per kubikcentimeter i solvinden. Hög täthet förstärker effekten, särskilt när en CME slår in.

L1: punkten ungefär 1,5 miljoner kilometer mot solen där satelliter mäter solvinden. Därifrån får du 15–60 minuters förvarning.

CME, koronamassutkastning: ett moln av plasma som solen slungar ut. Når jorden efter ett till fyra dygn och står bakom de flesta riktigt stora stormarna.

Koronahål: ett område på solen där magnetfältet är öppet och snabb solvind strömmar ut. Ger återkommande aktivitet var 27:e dag.

27-dagarsregeln: solen roterar ett varv på ungefär 27 dygn sett från jorden. Aktivitet från ett koronahål kommer därför ofta tillbaka fyra veckor senare.

Solfläck: ett mörkare, svalare område på solen med koncentrerat magnetfält. Många solfläckar betyder att solen är aktiv.

Solcykel: solens aktivitet växlar i en cykel på ungefär elva år. Solcykel 25 toppade kring slutet av 2024.

Solflare, soleruption: en plötslig ljusblixt på solen. Ger själv inget norrsken, men följs ofta av en CME som kan ge det.

HPI, Hemispheric Power Index: en uppskattning av den totala energin som strömmar in i norrskensovalen, i gigawatt. Höga värden betyder ljusstarkt norrsken.

Dagjämningseffekten: kring vår- och höstdagjämningen i mars och september är jordens magnetfält vinklat så att solvinden lättare kopplar in. Därför är dessa veckor i snitt något mer aktiva.

Orden på himlen

Aurora borealis: det vetenskapliga namnet på norrsken. Sydsken heter aurora australis.

Norrskensoval: det ringformade bandet runt den magnetiska polen där norrsken är som vanligast. Norrbotten ligger nästan under dess södra kant.

Substorm: ett plötsligt utbrott där norrskenet ljusnar, rör sig snabbt och sprider sig över himlen. Varar ofta 10–30 minuter.

Båge: den lugna, gröna bågen från öst till väst som ofta är det första du ser en kväll.

Draperi eller band: norrsken som veckar sig som en gardin, ofta med rosa kant längst ner när det är aktivt.

Korona: när strålarna ser ut att samlas i en punkt rakt ovanför dig. Syns vid kraftiga utbrott och är en av de mäktigaste formerna.

Pulserande norrsken: diffusa fläckar som blinkar på och av med några sekunders mellanrum, ofta efter en substorm sent på natten.

STEVE: ett smalt, lila eller blekrosa band som ibland syns under stormar. Inte vanligt norrsken utan en ström av mycket het gas i jonosfären.

557,7 nm: våglängden för det gröna syreljuset, från cirka 100–250 kilometers höjd.

630,0 nm: våglängden för det röda syreljuset, från över 200 kilometers höjd. Det var det röda som syntes över Stockholm i maj 2024.

Jonosfären: den del av den övre atmosfären, ungefär 60–1 000 kilometer upp, där gaserna är joniserade och där norrskenet uppstår.

Magnetosfären: området runt jorden som styrs av jordens magnetfält. Den skyddar oss mot solvinden och laddar upp energin som ger norrsken.

Orden på plats

Guovssahas: norrskenet på nordsamiska. I samisk tradition förknippas det med respekt, och man ska inte vissla eller vinka åt det.

Mörkertid, polarnatt: perioden då solen inte går upp alls. I Kiruna ungefär från början av december till början av januari.

Midnattssol: perioden då solen inte går ner. I Abisko ungefär från slutet av maj till mitten av juli, då syns inget norrsken.

Det blå hålet: ett klart område som ofta bildas över Torneträsk vid Abisko, i regnskugga bakom fjällen.

Magnetisk latitud: läget i förhållande till den magnetiska polen. Det avgör hur ofta norrsken syns bättre än vanlig breddgrad.

Magnetometer: instrument som mäter jordens magnetfält. IRF i Kiruna har magnetometrar som visar störningar nästan i realtid.

Allhimmelskamera: en kamera med fisheye-objektiv som fotograferar hela himlen. Bilder från bland annat Kiruna visar norrskenet i realtid.

IRF: Institutet för rymdfysik, med huvudkontor i Kiruna, som forskar om rymdväder och norrsken.

Ljusförorening: ljus från städer som lyser upp himlen och gör svagt norrsken svårare att se.

Bortleskalan: en skala från 1 till 9 för hur mörk himlen är. 1 är perfekt mörker, 9 en stadskärna.

Mörkeranpassning: ögats anpassning till mörker, som tar 15–20 minuter. Rött ljus förstör den minst.

Vanliga frågor

Vilka ord är viktigast att kunna? Kp och Bz räcker långt. Kp visar hur störd jordens magnetfält är, och negativt Bz visar att något är på väg att hända inom den närmaste timmen.

Vad är skillnaden mellan Kp och G-skalan? G-skalan är bara ett annat sätt att uttrycka samma sak från Kp 5 och uppåt. Kp 5 är G1, Kp 9 är G5.

Vad betyder det att Bz är negativt? Att solvindens magnetfält pekar söderut, motsatt jordens. Då kopplar fälten ihop och energi strömmar in, vilket ger norrsken.