Solcykeln och norrskenet

Elva år upp och ner

Solens aktivitet följer en cykel på i genomsnitt ungefär elva år. Vid minimum har solen nästan inga solfläckar och få utbrott. Vid maximum är den full av fläckar, aktiva områden och utbrott som slungar ut plasma mot jorden. Cyklerna numreras sedan 1755, och den vi befinner oss i nu är nummer 25.

Solcykel 25 började kring december 2019. NASA och NOAA meddelade i oktober 2024 att solen hade nått sin maximumfas, och toppen i antal solfläckar inträffade runt slutet av 2024. Cykeln blev kraftigare än många av de första prognoserna förutsåg.

Vad toppen gav Sverige

Den 10–11 maj 2024 nådde en geomagnetisk storm nivå G5, Kp 9, för första gången sedan 2003. Norrskenet fotograferades i hela Sverige, från Kiruna till Skåne, och i Stockholm stod röda och rosa strålar högt upp på himlen trots den ljusa majnatten.

Den 10 oktober 2024 kom ytterligare en kraftig storm, med norrsken som syntes över stora delar av södra Sverige igen. För många i Mellansverige var 2024 första gången de såg norrsken hemifrån. Stormarkivet listar alla nätter med Kp 5 eller mer sedan 1989 och visar vilka orter som hade chans.

Nedgången är ofta stormigare än man tror

Det är lätt att tro att allt blir lugnt efter toppen. Men flera av de kraftigaste stormarna i historien har kommit just under nedgången. Den så kallade Halloweenstormen i oktober 2003, som gav norrsken långt söderut i Europa, kom flera år efter toppen av cykel 23.

Under nedgången bildas också stora koronahål som skickar ut snabb solvind under långa perioder. De ger ofta måttliga stormar, Kp 4–6, som återkommer med ungefär 27 dygns mellanrum. Det är perfekt för Norrbotten och ger ibland norrsken ner mot Mälardalen. Kraftiga stormar är därför fortsatt sannolika under 2026 och 2027.

Vad det betyder för dig

Det beror på var du bor. I Abisko, Kiruna och Jokkmokk är solcykeln nästan oviktig: Kp 0–1 räcker för norrsken, och det inträffar varje år även vid solminimum. Där är det mörker och moln som styr.

Längre söderut gör cykeln stor skillnad.

• Luleå och Umeå: aktiva år ger fler nätter med norrsken högt på himlen.
• Östersund och Sundsvall: från enstaka till regelbundna tillfällen per säsong när aktiviteten är hög.
• Stockholm, Uppsala och Karlstad: Kp 3 räcker för ett lågt sken, men för något som verkligen syns behövs stormar som främst kommer runt toppen och nedgången.
• Göteborg, Visby och Malmö: Kp 4–5 för ett lågt sken i norr, och stormar på G3 eller mer för något som syns tydligt. Sådana stormar förekommer flera gånger per år nära toppen, men det ska också vara klart och mörkt just den natten.

Nästa minimum och nästa topp

Om cykeln följer det vanliga mönstret når den sitt minimum kring 2030, och nästa maximum kan komma kring mitten av 2030-talet. Exakta datum är osäkra. Cykelns längd varierar mellan ungefär nio och fjorton år, och styrkan går inte att förutse säkert långt i förväg.

Det betyder att den som väntar på ett nytt 2024 i södra Sverige kanske får vänta länge. Däremot fortsätter norrskenet i Norrbotten oförändrat varje vinter, cykel eller inte.

Stormar som satt spår i Sverige

Rymdväder handlar inte bara om vackra nätter. Under Halloweenstormen den 30 oktober 2003 orsakade de geomagnetiska strömmarna ett strömavbrott i Malmö som drabbade omkring 50 000 hushåll under knappt en timme. Det brukar nämnas som ett av de tydligaste exemplen på hur solen kan påverka elnätet i Sverige.

Stormen i mars 1989, en av de kraftigaste under rymdåldern, slog ut elnätet i Québec i Kanada och gav norrsken långt söderut i Europa. Båda stormarna finns med i stormarkivet, som börjar just 1989.

Solfläckar, CME och koronahål

Solfläckar är mörka, svalare områden på solens yta där magnetfältet är koncentrerat. Kring dem uppstår solutbrott och koronamassutkastningar, CME, som ger de största stormarna. Antalet solfläckar är det vanligaste måttet på var i cykeln vi befinner oss.

Koronahål är tvärtom områden där magnetfältet är öppet och solvinden strömmar ut fritt. De syns mörka på bilder i extremt ultraviolett ljus. De ger inte de mest extrema stormarna men en jämn ström av aktivitet, särskilt under nedgången.

Planera efter cykeln

Vill du se norrsken i Norrbotten: åk när det passar dig, men satsa på september–mars och flera nätter. Cykeln påverkar mest hur stark och utbredd aktiviteten blir, inte om du ser något.

Vill du se norrsken hemma i södra Sverige: håll koll på prognoser de närmaste åren, särskilt kring dagjämningarna. Ha en mörk plats mot norr utsedd och var redo att åka med kort varsel. Fönstret för den typen av nätter är öppnare nu än det kommer att vara kring 2030.

Vanliga frågor

Är 2026 ett bra år för norrsken? Ja. Toppen har passerats, men nedgångsfasen ger ofta kraftiga enskilda stormar och regelbunden aktivitet från koronahål. I Norrbotten är varje vinter bra, och i södra Sverige är chansen fortfarande större än vid solminimum.

När kommer nästa stora solstorm? Det går inte att säga i förväg. Stora CME kan ge ett till fyra dygns förvarning, men ingen kan förutsäga en specifik storm månader framåt.

Kommer norrskenet att synas i Stockholm igen? Ja, med stor sannolikhet under de närmaste åren, men inte ofta. Svaga sken lågt i norr är vanligare än de spektakulära nätterna från 2024.

Påverkar solcykeln norrskenet i Kiruna? Lite. Fler aktiva nätter ger mer dramatiska utbrott, men norrsken syns i Kiruna även vid solminimum eftersom Kp 0 räcker för ett sken i norr.